|
|
Mamma berättar:
Lille Filip var beräknad till den 10:e juli 2002, då han skulle komma med ett planerat snitt
pga. att han låg i säte.
Men vår lilleman hade andra planer och bestämde sig för att titta ut redan den 8:e juli.
Dagen började såhär:
Jag vaknade på natten av att jag hade en enorm mensvärk. Gick på toa som vanligt och gick sen och lade mig.
När jag sedan gick på toa strax innan 6 på morgonen så tyckte jag att det sipprade lite vatten men jag var inte säker då jag inte
hade en aning om hur det skulle kännas.
Jag gick in till Martin och sade att det känns som om det läcker, nej, nej sa han sov du igen. Jag låg där en stund och efter
ett tag så kände jag att det nog var bäst att besöka toan igen *ler*. Jag hann inte mer än resa mig upp så gick vattnet.
Det flödade och flödade....jisses vad vatten man har, det tar ju aldrig slut.
Jag blev helt hysterisk och slängde mig ner på sängen igen. Filip låg nämligen inte fixerad i säte utan var ruckbar
och då kan det hända om man har otur att navelsträngen forsar ut med vattnet.
Jag låg där och kommenderade till Martin vad han skulle plocka med sig...han var nämligen ännu mer hysterisk än vad jag var *fniss*
Vi ringde först min syster så att hon kunde köra oss upp, men hon svarade inte. Sen ringde vi taxi, det var upptaget
till sist ringde vi Martins syster och hon svarade och de kom till oss på tio minuter.
Väl uppe på Östra så blev vi visade till ett rum och där tog en supersnäll barnmorska hand om oss.
Jag fick först duscha, sen skulle jag undersökas om jag var öppen nåt, detta för att se om de behövde göra snittet snabbt
eller om de kunde vänta tills det första planerade snittet den dan hade gjorts.
Den undersökningen var hemsk!!! Aj vad ont det gjorde....jag hade i vilket fall som helst inte öppnat mig nåt.
Sen gjorde de ett ultraljud för att se så att han verkligen låg i säte fortfarande så att han inte hade vänt sig
och det gjorde han minsann.
Efter detta sattes en kateter, inte heller så mysigt men nödvändigt eftersom jag skulle bedövas från midjan och neråt.
Sen efter detta var det väntans tider, snittet skulle göras ca 10.45.
När tiden var inne hämtade de mig och jag fick åka upp till operation. Jag var bra nervös vid det här laget.
I operationssalen var det en massa människor!!! Jag fick ligga upp på bordet och sedan satte de ryggmärgsbedövingen, det
kändes jätteläskigt när den började verka och jag inte kunde andas med magen längre. Jag fick lite panik där ett tag men
sen så slappnade jag av gott jag kunde.
Narkosläkaren frågade mig vad jag trodde att det var för en filur i magen och jag
svarade att jag under hela graviditeten
hade drömt om en tjej men att de säkert plockade ut en kille. Och mycket riktigt efter ca fyra minuter sen de började
operationen så plockade de ut världens finaste lilla kille. Klockan 11.00.
Han bars direkt till ett skötbord som fanns inne i operationssalen och där var Martin med när de vägde och mätte
honom. Martin fick även klippa navelsträngen:) Sen kom de med honom till mig och han fick ligga på mitt bröst
medan
de sydde ihop mig. Det var helt underbart att få ha sin lilla bebis hos sig, han låg och tittade sig förundrat omkring.
När de var klara med mig inne på operation så fick jag ligga ett tag på uppvaket för att de skulle kunna kontrollera
mina värden och även så att bedövingen började släppa. När jag låg här så var både Martin och Filip med mig hela tiden
och Filip han testade att amma och det var inga problem.
På det hela taget var min förlossning väldigt bra. Snittet har läkt jättefint och jag har inte haft några besvär
utav det alls.
|
|
